Jag har alltid gillat att ha dekoration hemma i form av människor. Vet inte varför jag gillar det men jag har genom åren märkt att jag tittar lite extra på saker som föreställer just människor. Efter resor i Asien och Mexico hade jag ett tag dille på masker. Alla de här maskerna är nu nerplockade och bortskeppade till loppis men jag grävde fram lite foton på dem från förr.
Den här (ovan) planerade jag att ta på mig och, iklädd den, öppna dörren för Halloweenbusande barn. Men när det kom till kritan kunde jag inte riktigt med att skrämma de små liven. Mina egna barn hade också invändningar. Man får ju inte vara hur pinsam som helst som förälder.
Den här tappade ena hornet vid något tillfälle så den blev till ett slags enhörning.
Det var inte bara masker som kom med hem till oss utan även andra figurer. Jag tror ingen av dem är kvar längre, eller så ligger de mycket väl gömda i källaren. Jag har i alla fall inte sett till dem i någon källarrensning på ett tag.
Sist får häxan komma med. När man slog på en knapp i ryggen sprattlade hon med benen, skrattade och ögonen lyste röda. Allt detta i intervaller så hon var tyst ett tag och började sedan "leva". Häxan har verkligen satt skräck i många barn. När vi flyttade in i huset hade vi henne under källartrappen, vilket inte var så bra för ett av barnen drabbades av en segdragen källartrappsskräck. Vi har haft mycket häx-terapi och visat hur hon fungerar men det tog ett bra tag innan dottern vågade gå förbi häxan.
