För ett tag sedan skrev jag att jag alltid dras till dekoration med människor på. En annan sak som jag är svag för är sago-temat på så sätt att jag ofta kommer på mig själv att titta lite extra på saker som jag tycker påminner om en saga, myt eller typ tusen och en natt-tema. Nu när jag listat ut hur jag fungerar kan jag ofta stoppa mig själv när jag ser något som jag bedömer som mystiskt, mytomspunnet och fantasieggande. Tidigare sattes hela min organism i inköpsläge men nu kan jag faktiskt hejda mig och fråga mig om jag verkligen, verkligen är i behov av dessa saker. De här sakerna hade inte passerat min inbyggda spärr idag: Den målade träburken ovan.
Grodan i snöglod med guldstjärneglitter.
Den vise mannen som erbjuder myrra(?)
Det unga paret på kamel som pryder locket av en ask klädd i sammet på insidan.
En glasvas i vitt och turkos.
Men jag är väldigt glad att jag inte hade den spärren tidigare så att jag ändå har de här sakerna i min ägo idag, hur onödiga de än är ;) För att ytterligare egga sin fantasi kan man lyssna till det klassiska stycket om Orfeus och Eurydike och deras tragiska öde när Orfeus ska hämta sin älskade Eurydike ur dödsriket i underjorden. Om han vänder sig om på och tittar på Eurydike på vandringen upp till vår värld kommer han att mista henne för alltid.